orka.

Jag orkar verkligen inte med detta längre.
Jag vill bara bort från allt som har med honom att göra.
Men hur jag än gör så blir jag ständigt påminnd om honom.
Känns som om jag aldrig får vara ifred eftersom han indirekt är i närheten hela tiden.
Alla jag känner här, känner honom.
Jag vill bara ha mitt egna jävla liv och gå vidare.
Trodde jag skulle glömma all skit när jag kom hem men tyvärr har jag blivit påminnd istället.

Den spärren jag har haft en lång tid har släppt och jag grinar mest hela tiden.
Ska jobba idag men jag ser ut som en svullen jäkligt tjurig tjej.
Vaknade med huvudvärk klockan sex, pappa satt och kollade på skidor.
Har tagit en promenad med mamma innan frukost.
Är på fruktansvärt dåligt humör, inte alls likt mig.

Pratade med tobbe igår, samtidigt som jag längatr ner till mina vänner så
ska det bli surt att åka.
Mamma tycker det är tråkigt att jag åker..
Aja nu orkar jag inte skriva mer. hej

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback