Hur illa är det egentligen?

Jag är ju som ni alla vet singel, jag är ibland ganska nöjd med det.
Jag kan göra precis vad jag vill, när jag vill utan att någon bryr sig.
Visst vissa dagar saknar man närhet men man överlever sådant där.
Jag orkar inte leta utan när det finns någon med kvaliteer nog så kanske.

I alla fall...
I helgen har det varit ett gäng höjdare här ifrån bland annat svenskt näringsliv.
Det är en grupp som kallar sig "kebenikajsegruppen" ni kan googla det om ni vill._
Det var 14 st, två tjejer varav den ena var dotter till en av dem andra deltagarna.
Dem hade lite olika seminarien och sen vandrade dem på dagarna.

Igår kväll efter middagen höll vi baren öppen och lyckades åstakomma lite skönt barhäng.
Några utav dem blev ganska bra fulla.
Lite senare stängde vi baren och drog allesammans till Yukatan.
En utav deltagarna försöker kyssa Lisa.
Dem har lite olika försök till inviter och beter sig lite små äkligt.
Alla är gifta...

Är män så vidriga att dem måste passa på när dem är "i annat riktnummers område".
Ska man förvänta sig att sin partner gör sådant på konferansresor?
Jag tycker mest det är tragiskt att dem inte kan tänka längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback