Joline

Balen är avklarad.
I lördags kväll gav jag mamma ett morsdags kort och bjöd henne på fika i söndags.
Mamma har äntligen fått träffa min extra mamma.

Söndagen började med fika.
Sen var vi hos Helena på Moniqe och hon fixade min upsättning.
Helt plötsligt fick jag väldig mycket hår.
Sen åkte vi hem och åt, dock fick jag inte i mig så mycket..
Ja, jag var nervös.
Sen åkte vi till Make up store för att  få sminket på plats.
Efter det drog vi direkt hem till Antonia och drog på klänningen.
Undertiden ösregnade det men precis när allt skulle börja i Johannes trädgård blev det uppehåll.
Alla var otroligt fina.
Johannes bjöd på tårta då han fyllde 19 år.
Eftersom vi hade tur med vädret kunde vå åka cabbat.

Vi hade jack och antonia med en bil emellan oss, så vi ropade och stojjade på varann.
Väl på röda mattan var det super kul att gå och bli fotad, vi gick och sjöng lite vackert.
Sen var det dags att fota, fota och fota...
Sen sa jag hej då till min mamma, har varit underbart skoj att hon var här.
Men Johanna och Marieanne tog hand om henne så det kändes bra.

Sen hälde jag ut min champange och började vänta på middagen.
Väl under middagen ägde peter!
Vårt bord härjade jäkligt bra. Vi hade nog roligast av alla.
Sen var det dans och väntan på efterfesten.

I bussen härjade Aspero gänget igen.. Och självklar AIK Peter.
För någon jävla djurgårdare hade tagit hans Aik-emblem.
Sture gapade bara hata Aspero och stod för fjortisfyllan.

Efterfesten var skit skoj men vissa var dock lite trötta.

Sen gjorde pucko nr. 1 entre.. Och mer än så skriver jag inte om det.

Efteråt drog jag, Biffen, Sara och Antonia hem till mig och sov en timme.

Nu ska jag plugga historia, tack hej!

Hej.

Nu var det ett tag sedan jag skrev något här.
Sitter hemma hos Nicklas och ska skriva massagearbetet med Kim.
I fredags var vi på underbar, det var riktigt skoj.
Offret i turkost linne var där, fanns dock ett offer där till..
Snackade med Oscars tjej Frida och det var trevligt.
Sara hittade ragg från Anderstorp.

Igår tog jag det lugnt hemma och senare på kvällen kollade jag på film med AG ligan.
Stigsson ville att jag skulle dra med tjejerna till Bulls men ICKE!

idag köpte jag min första dosa snus, dock var den till Kim.

I veckan ska jag jobba med Ica igen, har värvat Biffen till detta.

Jobbade på dagiset i onsdags, en lite kille sprangg runt och kramade mig hela dagen.
Efter middagen så säger han till mig "Joline, jag tycker om dig. jag är glad att du är fröken här".
Då blir man lycklig.

Ilördags när jag vaknade så hade syrran skickat ett MMS med lilla Neo, då längatr man hem.
 
Aja nu ska vi återgå till studierna! HEJ!

Igår tisdag skulle jag och Johanna halndla på Maxi.
Då vi kommer in ser vi en man snubbla och falla till golvet, vi rusar genast fram och försöker hjälpa honom upp.
Jag frågar om han har ont någonstans och svarar då att han har ont i benet.
Jag frågar om han har ont någon annanstans och hur andingen känns, han svarar inte.
Det sista Kalle säger till någon i sitt liv, var till mig.. Han frös om handen.
Jag tog av mig min jacka och la på honom, Några ur Maxis peronal tog av sig sina västar och la på honom och under huvudet.
Ganska sent ringde någon efter en ambulans och det tog långtid innan den kom.
Jag satt och höll Kalle i handen och pratade med honom.
Han var helt borta och hade mycket svårt att andas, till och från hade han andningsuppehåll.
Jag kände svag och oregelbunden puls.
Efter långtid kom ambulansen och dem började direkt med komprimerad hjärtmassage och intuberade.
Ambulasmännen kallade direkt på förstärkning.
Jag fick hjälpa till med andning för jag kände inte mig riktigt hemma på massage biten.
Jag höll fortfarande Kalle i handen och paratade med honom, berättade att vi var där hos honom.
Det dröjde lång tid för andra ambulansen att komma då den fick åka från en station längre bort.
När väl ambulansen kom så hjälptes dem åt att få upp honom på båren.
Jag följde med ut till ambulansen eftersom jag bar apparaten som höll koll på hjärtrymtmen.
En utav ambulans männen sa till mig "tack så jätte mycket för hjälpen", självklar svarar jag "det var så lite så"..
"NEJ DET VAR DET INTE ALLS" svarade han, sen åkte Kalle..

Vi stannade kvar då en utav ambulans männen stannade och intervjuade oss om vad som hade hänt.
Kalles vän Åke som hade kört till affären kom undertiden som vi höll på.
jag frågade Åke hur han mådde och om han ville att jag skulle följa honom hem, "nej nej jagklarar mig" sa han buttert. Jag gav mig inte och tog tag i honom och sa "JAG vill hjälpa dig men och kolla så du kommer hem ordentligt, SNÄLLA låt kig göra det, för min skull!?" Då gav Åke med sig och Johanna fick följa med också.
Jag körde Åkes bil och väl i bilen bröt Åke ihop och storgrät.
Vi kom hem till Åkes fru och dotter där vi stannade och små pratade en stund.
Senare hämtade Jocke oss, TACK JOCKE!!!

Väl hemma och på väg till gymmet upptäcker jag att jag har förlagt min plånbok, inte tänkte jag på den i all uppståndelse.
Efter att jag varit på gymmet ringer Åkes dotter och berättar att dem har funnit min plånbok i bilen.

Idag (precis) kom åke och hans dotter och lämnade plånboken, dem bärattade också att Kalle gick bort.
Han klarade sig inte...
Dotter sa också så här "Vi vill ge dig en slant men för tillfället har vi inte råd" jag svarade då "det vill jag inte ha, jag gjorde bara vad jag hade velat att någon gjorde för mig, min morfar eller vem som helst".
Vi ska hålla kontakten och dem kommer höra av sig då det blir begravning eller likande.
Kalle hade ingen släkt, förutom en bror som bor på hem.
Åkes fru och dotter hade också fått för sig att dem sett oss innan och dem kände igen oss..

Jag måste tacka Johanna för stödet hon gav oss alla när vi hjälpte till, och tack jocke för skjutsen.


RIP Kalle, kommer bli svårt att glömma dig trots de få sekunderna jag fick se dig.

Sitter i skolan och gör mest ingenting.
Har lånat med mig en dator hem idag så jag ska kunna plugga i helgen.
Imorgon ska jga jobba 9-16.
Var hemma tills i söndag åkte hem ganska tidigt.